Den långa vägen hem till sitt hjärta, en väg av kamp och vittring på frihet. Tillfrisknandet är inte en dans på rosor alla gånger men det leder mot en bättre tillvaro och en starkare kontakt med nuet som innebär att livet blir mer fyllt av liv och energi. Här krävs dock tålamod i stora doser för att kunna skörda dom frukter man sått. Till en början, efter psykosen har hävts så kan det käznnas omöjligt att ta sig an även dom minsta och lättaste sysslor. Det är en lång väg framför en och där får man börja i rätt ände, att gräva där man står så att säga. Att sätta upp mål i tillvaron är gynnsamt för att få motivatorn att börja fungera, till en början räcker det gott och väl med att staka ut dag för dag och ta livet som det kommer. När man börjar känna sig bekväm i att vara tillbaka i sig själv kan man spänna bågen lite granna. Jag själv hade en sjukskrivning på 3 år efter min senaste inläggning och psykos. Men i mjn sjukskrivning började jag arbetsträna efter ca 5 månader, 2 timmar 2 dagar i veckan började jag på. Det var inget avancerat, mest för att komma ut och skapa rutiner samt träffa människor. Succesivt ökade jag på med mer timmar. När jag kommit upp i ca 4 timmar 4 dagar i veckan så fick jag en plats på grön rehab, det var en liten gård dit man kom ett antal dagar i veckan. Där fick man göra lite olika trädgårdsarbeten och skapa fritt och detta var mycket gynnsamt för min återhämtning. Efter det var slut så gick jag en gruppbehandling för tidigare missbrukare som hölls i kommunens regi. När den var slut så började jag arbetsträna på heltid i kommunens arbetsmarknadsenhet. Det gick så bra att jag fick en projektanställning i 6 månader och i samma veva lyckades jag återta mitt körkort med uppkörning och teoriprov. Efter ett par veckors semester påbörjade jag sedan en vuxenutbildning till plattsättare inom bygg, den avslutade med 5 månaders praktik. Tyvärr var det svacka i byggbranschen när jag var klar så det blev inget jobb där. Då sökte jag ett antal olika arbeten och blev anställd som personlig assistent som jag jobbade som i ca 5 månader. Under tiden detta pågick fick jag ett jobberbjudande i Göteborg, vid denna tiden bodde jag i Mariestad. Jag kände mig färdig med den lilla staden och längtade hem så jag tackade ja. Det var mycket nervositet kring detta stora steg men jag fick bo hos mina föräldrar om jag lovade att det inte skulle bli permanent. Efter ca 6 månader lyckades jag få tag i en lägenhet, tillträdet var 5 månader senare. Detta var ett stort steg till, en och två flyttar på ett år, heltidsjobb och en stillsam träningsrutin som började ta form. Allt detta skedde mellan november 2019 till september 2024, alltså en period av ca 5 år. Det var en otrolig resa jag gjorde och den har lett till en mycket stark känsla av frihet för mig. Där en resa börjar, slutar en annan och vice versa. En stor transformation tog plats i mitt inre när jag ca 30 år gammal slutade missbruka droger, kom ur psykosen och påbörjade mitt vuxna liv. Det var en vändpunkt för mig, jag hade nått vägs ände och visste att det enda riktiga för mig var att göra om och göra rätt. Det som påbörjades där och då är ännu inte avslutat och det kanske aldrig riktigt blir det heller för att jag kommer ta med mig min historia i graven. Det har varit många tuffa stunder och mycket ångest, men jag känner ändå en stor tacksamhet i nuet för det liv jag har idag och det skulle aldrig bli såhär om det inte vore för det som har varit. Så tacksamheten, tålamodet och acceptansen är tre aspekter av mänskligt varande som går att utveckla till något stort, lägg där till förundran och nyfikenhet så har man goda ingredienser till en smaklig måltid. Jag skulle aldrig kunnat återhämta mig från det tillstånd jag var i om jag inte hade dessa aspekter av varandet att tillgå. Dessutom finns det en kraft i mig som verkligen är stark börjar jag inse, det är viljan. Den starkaste kraft en människa kan komma i kontakt med i livet. Att söka sitt hjärtas röst av egen vilja kan bara leda till ett rikare liv i nuet. Detta sökande för mig vidare till nästa steg i utvecklingen, jag blir en krigare, för jag har något att kämpa för. Om jag spelar mina kort rätt så kommer jag också att utveckla en visdom som grundar sig i kunskap om livet som jag leder. Det är oerhört befriande att vara medveten om. Det skänker mig lugn och ger mig en känsla av frihet. Jag kastar av mig mina roller och blir den jag är samtidigt som jag kan se på tillvaron med humor. Ingenting varar för evigt och förändringen är ett faktum i livets alla skeenden. Så jag hyllar tillfrisknandet och det som kommer därefter, en försoningsprocess som kanske aldrig tar riktigt slut.